Medarbetardagarna är över och vi pustar förstås ut. Men nu är vi på väg till Bodji i väst för missionskonferens för att uppmärksamma de eritreaner som på EFS uppdrag efter många års fruktlösa försök 1898 nådde in till Oromoområdet.

Dagarna har varit fantastiska. Otaliga deltagare har bekräftat att det vi haft som målsättning och böneämnen har blivit verklighet. Vi har fått ny kunskap, inspiration och kallelse till att delta i Guds mission. Möten med företrädare för och medlemmar i Mekane Yesuskyrkan på teologiska seminarier och kyrkorna i Addis, föredrag och seminarier om kyrkans strategiska ungdomsarbete, karismatiska andliga liv och besök i olika diakonala projekt har gett oss både fördjupade insikter och relationer. Gudstjänster med lovsång, tillfällen till förbön och förkunnelse från både etiopier och svenskar har gett oss Gudsmöten och påfyllning och skapat och stärkt Jesustro!

Missionärsbarnen har haft sin ”konferens” med ledare från Sverige, många har sjungit i 2015 års medarbetarkör, bland annat på ambassaden, vi har ätit injera med goda röror och varit på olika utflykter. Jag är stolt över professionaliteten hos mina medarbetare i att arrangera en sådan här konferens med så mycket logistik och så många medverkande och deltagare. Jag är lycklig över att konstatera att vi tänkt rätt, både i att kontinuerligt avsätta pengar för att kunna erbjuda detta till våra medarbetare, P och i att välja Etiopien, Addis Abeba och Ghion hotel med sin vackra trädgård som plats. Våra missionsvänner kommer att få mycket tillbaka från inspirerade medarbetare.

Men vi håller på att ta in den växande insikten om den hungerkatastrof som eskalerar på Afrikas horn. Flera tiotals miljoner medmänniskor kan beröras innan årets slut – siffrorna räknas upp hela tiden – och spädbarn och gamla har redan börjat dö, liksom den livsviktiga boskapen. 350000 barn kan inom kort ha svultit ihjäl. Vi måste se vad som är EFS ansvar i detta. Och vi måste klara att både behålla engagemanget för de flyktingar som kommer till Europa och Sverige, samtidigt som vi inte glömmer de utsatta länder och folk de flyr ifrån som, t.ex. Afrikas horn.

Jag upprepar: Sveriges regering måste hitta andra sätt att finansiera flykingmottagandet än att ta från biståndsbudgeten. Förmodligen behövs samverkan över partigrånserna för att genomföra impopulära åtgärder. Om inte andra borde kristdemokraterna gå i bräschen för sådana uppgörelser från alliansens håll.