Är på väg hem från Jesusmanifestationens stora möte i Kungsträdgården. Den här gången fick jag perspektivet från scenen och det var en mycket fin gudstjänst, mer koncentrerad och fokuserad än förra året. Det kändes som att många ville stanna kvar och sjunga mer. En riktigt god känsla!

Elisabeth Svantesson från riksdagens kristna grupp betonade betydelsen av religionsfrihet och vår privilegierade möjlighet att samlas offentligt belystes av de gripande videohälsningarna från kristna i Mellanöstern. En broder från Jemen skildrade den svåra sitationen för trossyskonen där, med en medvetet suddig bild så att han inte ska kunna identifieras.

Manifestationen är ett fint tillfälle att upphöja Jesus i vår huvudstads centrum. Drottning Silvia hade sänt en hälsning och ännu en gång fick bi be på knä för vårt land och våra folk. Det är starkt att stå på knä med 18000 andra. Johan Candelin från Martyrkyrkans vänner predikade levande om vikten av nådens relation till Gud och barmhärtighetens relation till medmänniskor. Med en förnyad relation till Jesus och en Jesuspräglad attityd även till de som är emot oss, så blir Jesus ärad och älskad.

Det blev en manifestation för Jesus, kallelsen till enhet och mission i vårt land. Utan att kunna veta precis hur, är jag övertygad om att det andligt betyder mycket med en offentlig och bred bekännelse till Jesus Kristus, som en gång alla knän ska böjas inför. Nu får vi be om goda lokala manifestationer som ska ordnas i vårt land bland annat i Piteå där EFS snart samlas till årskonferens.