Klimatmötet i Paris har inletts. Vem bryr sig? Det är många! Och som kristna människor angår det oss högsta grad. Kyrkan har bidrag att ge utfrån både teologi, nätverk och erfarenheter.
Ur kyrkans tro hämtsr vi både skäl och kraft för ett klimatengagemang.

Om det angår oss? Vårt hem håller på att förstöras, det hem som Gud har skapat åt oss, en blåskimrande pärla i en av Vintergatans spiralarmar i ett – av kanske oändligt många – universa. Allt är till låns – också jorden och dess resurser. Människan, skapelsens krona, är oändligt rikt utrustad. I vår dubbelhet kan vi både förstöra vårt klimat och rädda det genom vishet och smarthet. Som kristna tror vi också på människans förmåga.

Gud har planerat och börjat genomföra den stora befrielsen. Vi lever med hoppet om Guds slutliga ingripande. I medvetande om hans rättvisa dom över orättfärdighet och uppror, om att också jag ska stå till svars – den yttersta stoppklossen för människans vansinniga sida. Men också med en förvissning om att Guds godhet ska segra – den yttersta språngbrädan för att kämpa för att vårt hem ska få leva, andas och stråla. Det stora hopp som kyrkan förvaltar kan vi bidra med som näring för den oförtröttlighet som behövs i det som kan verka som ett hopplöst sysifosarbete i strävan att vända klimatutvecklingen.Just för att den slutgiltiga lösningen som väl är inte är människans utan Guds vill och orkar vi dra vårt strå till stacken för förändring och förvaltning.

Guds rättvisa och Guds rättfärdighet underbygger tanken på klimaträttvisa: att vi, de rika, givetvis både ska ta största ansvaret och den största kostnaden för att försöka få kontroll på den skenade nedsmutsningen och klimatförändringen.

Vi vet från Guds ord, från evangeliet, att litet är vackert, ja djupare än så: att det allra minsta och mest föraktada, det som ingenting är, att det är dyrbart och utvalt i Guds ögon. Från den innersta omvända vändpunkt som heter Kristi kors hämtar vi insikten att också små handlingar som vardagliga miljöval också kostar, men också spelar roll i det stora perspektivet.

Jesus skänker oss en fördjupad mening med tillvaron och vårt liv. Vi, hans efterföljare, är därför de som skulle kunna visa på att det finns en frihet att vinna i minskad konsumtion, i måttfullhet i njutning och reseäventyr. Till förmån för tid, samtal, samvaro, lek, reflektion och rekreation. Hållbara relationer och hållbar utveckling hänger ihop. Föga överraskande utifrån tron på treenighetens dans i tillvarons centrum.

Och så är vi kropp med alla de andra. Kyrkan är ett unikt nätverk när det gäller att veta hur klimatförändringarna slår mot de fattiga. Det är våra syskons skördar som sköljs bort i skyfallen. Det är våra syskon som svälter i torkans Etiopien just nu. Det är våra syskon som får allt mindre fisk i sina fiskeredskap längs Afrikas kuster Det är våra syskon som får gå atlt längre för att hitta bränsle till att laga dagens enda mål mat. Det är våra syskon som hostar i avgasdimmorna i två tredjedelsvärldens megastäder.

Så lycka till i Paris alla statschefer, lobbyister och förhandlar. Jag vill lyssa utan cynism, utan skepticism, utan ironi, utan förakt, utan likgiltighet. Och så ska vi få till ett projekt i EFS där vi konkret är med och bidrar till ett bättre klimat. Det är du värd som är engagerad i detta. Det är den jord värd som Gud älskar. Det är människan värd, Guds förvaltare, och skapelsens krona. Klimaträttvisa och miljöengagemang höves oss.