Vårt desperata behov av hjälp

Veckan före pingst presenterade Kyrkan tidning analyser av den fortsatta minskningen av gudstjänstbesöken i Svenska kyrkan. Brita Häll betonar i ledaren predikans betydelse med rubriken ”Fokusera på innehåll i stället för på siffror”, en klok uppmaning. Det är endast psalmsången som är viktigare än predikan enligt en fördjupande undersökning. Generellt är också upplevelsen av ”delaktighet” mycket viktigt för enngagemanget.

Samma vecka behandlar Tomas Nygren predikans innehåll i Johannelunds tidskrift Ingång. Han har undersökt predikoutkast i Svensk kyrkotidning (SKT) och intressant nog jämfört dessa med trosbekännelsens lydelse. Hans ingång (!) är dels läromässig, dels begreppsparet lag och evangelium. Han sammanfattar: Sammantaget spelar varken traditionell teologisk dogmatik eller traditionell luthersk teologi någon avgörande roll hos denna dominerande predikotradition i Svenska kyrkan som SKT representerar. Det blir stora luckor i förhållande till trosbekännelsen.

En kyrkobesökare får huvuddelen av sin kristendomsundervisning genom söndagspredikan. Det innebär att det blir svårt att med ett så ”fragmentiserat trosinnehåll” ha en ”sammanhållen livstolkning utifrån kristen troslära”. Med andra ord: man får liten hjälp att vara kristen – och man får inte hjälp att förstå och ta emot evangeliet om Jesus Kristus.

När biskopar och andra kommenterar nedgången, som förstås också berör EFS, så har de så rätt i att innehållet och delaktigheten är det viktigaste och att vi inte behöver vara dystra när vi tror på uppståndelsen. Men jag är övertygad om att kyrkan också behöver ta Nygrens undersökning på allvar och i självrannsakan fråga: behöver vi en innehållsreformation som innebär en återvändande till, inte ett avlägsnande från, vår tros centrum?

Vi firar samtidigt pingst! Guds Andes huvuduppgift är att måla Kristus levande för våra inre ögon och utrusta oss med kraft och gåvor för att kunna följa honom i vardagen. I min församling gick en av gudstjänstdeltagarna fram (= delaktighet) efter gudstjänsten och ledde oss i en enkel bön om att få bli fyllda med Guds Ande. Är det inte där krisen – och källan finns? I förkrosselse över min fattigdom, i bön om att den helige Ande visar mig Jesus och utrustar mig med kraft och nådegåvor att vara hans vittne. Är det inte dit vi predikanter måste återvända: att i djup nöd få be pingstens Ande om att han gör evangeliet om Jesu död och uppståndelse så levande att jag kan få nåd att bära fram ett budskap som håller att leva och dö på?

11 reaktion på “Vårt desperata behov av hjälp

  1. Pingback: Vägen framåt? Några tankar om ”Vårt desperata behov av hjälp” | In Christ alone

  2. Johan Danz

    Tack Stefan! Tror detta med att återfinna och på nytt predika trons centrum är oerhört viktigt för kyrkan i Sverige idag! Guds välsignelse i tjänsten!

    Svara
  3. Anders Bergstedt

    Jag är inte riktigt överens med teologerna. Jag är väldigt beroende av struktur och högtid i gudstjänsterna. Kyrkoåret och varje söndags tema och texter är noga utvalda och har ett budskap som det är lätt att ta till sej. I Klara kyrka är det väldigt viktigt eftersom den varje söndag är fylld av människor med totalt olika bakgrund och kristen kunskap. En enkel och klar uttolkning är förutsättningen för att det skall fungera även för människor som ramlar in från gatan kanske helt utan kristen kunskap. Det är bara i kyrkan som man inte blir dränkta i alla digitala budskap och ständiga val och krav. För att överleva måste man sortera och därför har jag svårt att förstå att man i vissa kyrkor istället frångår de förelagda texterna och försöker skapa ”teologer” av församlingsborna genom att gå igenom bibelböckerna. För allt fler är varje dag en ständig kamp och då är det kristna budskapet en Guds vägvisare !

    Svara
    1. Anders Lundberg

      Hej Anders Bergstedt.

      Jag håller till fullo med dig om styrkan i kyrkoåret, men har med sorg märkt när jag som predikant inte finner att evangelieboken lever upp till vad den lovar i denna bemärkelse. Söndagens ämnen kom in i 1942 års evangeliebok, innan dess dominerade texterna och dessa talade i sig själv utan ämnesförklaring. I både 1983 och 2003 års evangelieböcker har nya omstruktureringar av texter och ämnen fått till följd att evangelieboken fått stympade och delvis ad hoc-sammanförda texter med inte sällan märkligt valda temata. Särskilt trefaldighetstiden är helsnurrig. Jag älskar kyrkoåret! Men när jag ska predika utifrån evangelieboken finner jag att något glappar. Det budskap finner i förberedelsen till söndagens evangelium korresponderar inte alls med söndagens överskrift. I ljuset av detta har jag omvärderat att predikan över tid utlägger samma eller ett fåtal bibelböcker. Det är en hållning som varken är märklig i ljuset av synagogans gudstjänst vid Jesu tid eller kyrkohistoriens olika faser i predikans historia. Skriften i centrum är det viktiga.

      Svara
  4. Anders Bergstedt

    Stefan och Anders Lundberg ! Jag är väldigt glad för denna dialog om predikan. Det är viktigt att alla kan ta till sig budskapet. I söndags på Trefaldighetsdagen 31 maj predikade Mats Nyholm ,från Bäckbykyrkan i Västerås, i Klara. Hans predikningar är alltid lättfattliga, fyllda av humor och mungiporna uppåt.

    Temat var Gud, Fader, Son och Ande och han knöt ihop 5 Mos 6:4-9 med Matt 11:25-27 på ett åskådligt sätt. I Betlehemskyrkan hade Mark Carlsson predikat utifrån episteltexten Apg 2:24-35.
    Det finns alltså valmöjligheter och jag är inte emot att man ibland byter ut texter från Gamla Testamentet som är obegripliga för vår tid mot Psaltarpsalmer. Där har teologerna för stor rädsla för att medge att vissa av dessa texter står i klar motsats till Nya Testamentet.

    Predikan måste beröra och i Klara kyrka börjar den kl.11.40 och sluta kl.12.00 eftersom kyrkan alltid är välfylld och det alltid är mycket ritual och både offergång och nattvard. Det innebär att den tidigast slutar kl.12.30.Det är max vad söndagskolan och barnvakten klarar och då orkar man bara med predikan i 20 minuter.

    Jag ser gärna fler kommentarer eftersom jag har en genetisk belastning som innebär att jag som obotlig debattör envisas med att dialog alltid leder framåt !

    Svara
    1. Anders Lundberg

      Hej igen Anders Bergstedt.

      Jag tror vi på flera punkter är överens men jag ber dig ändå reflektera mer aktivt över texternas utväljande och över varför just dessa kan ha valts. Jämför sedan texturvalet med de teman som en grupp med koppling till kyrkokansliet i Uppsala tyckte passade till söndagens ämne. Jämför gärna därtill hur texterna tagits ur bibeltexten; hur man kortat ner texter eller ibland till och med brytit av mitt i uppenbara poänger; hur balansen mellan lag och evangelium i Bergspredikan inte återfinns över taget vissa söndagar.

      Jag känner stor sympati för din åsikt att alla kristna inte ska vara teologer. Inte heller jag tycker om intellektualiserandet. Predikans själavårdande uppgift bör stå i förgrunden. Men kyrkans klara tradition är att predikan är över texterna eller över trosstyckena, inte över evangeliebokens styrgrupp ämnesval. Dagens evangeliebok är problematisk av främst två skäl. Det första skälet är det du själv nämner. Att synbara skillnader mellan texter (t.ex. GT och NT) tenderar att tonas ned när man sammanför texter som har liknande budskap. Dagens evangeliebok är betydligt mer homogen än Bibeln i sig. Det andra skälet är att många kristna är bibelläsare hemma i sin kammare. Inte kanske så de storknar men åtminstone tillräckligt mycket för att frågor ska väckas kring varför Bibeln ibland säger si och ibland säger så. Om den kristne sedan går i kyrkan en gång i veckan finns en stark poäng att tillfälle ges att förklara sambanden i bibeltexterna snarare än än att predika över ett ämne med stöd av tillrättalagda och ad-hoc sammanförda-bibeltexter.

      Nej jag är inte emot evangelieboken i sig. Ja jag tycker att dagens evangeliebok kan förbättras. För min del får gärna söndagens temata tas bort helt.

      Svara
  5. Anders Bergstedt

    Vilken intressant dialog vi har, Anders Lundberg ! Synd att inte fler vill vara med !

    Jag tror att skillnaden mellan oss beror just på att du är teolog. Jag är inte nog insatt för att hitta de svagheter som du anser finns i Evangelieboken och söndagarnas tema. Därför är jag övertygad om att du och andra präster har en alltför teologiskt präglad syn som inte alls är något som vi ”vanliga” störs av. Tvärtom tror jag att det är viktigt för oss ”vanliga” att få detta får fortsätta att vara ”snöret!”

    I söndags var ju temat ”Kallelse till Guds rike” och evangelietexten Luk 14:15-24 verkligen BINGO dagen efter det fantastiska Prinsbröllopet ! Jag och många bad nog till Gud att han skulle ge Carl-Philip de rätta orden. Tänk vad bönhörda vi blev och hur bibelorden fanns med i allt vad som skedde ! Drottning Silvia har uppenbarligen påverkat hela sin familj på ett sätt som inte har undgått någon. I alla dessa vigslar har det varit viktigt med den ursprungliga ritualen med ”samhällets fortbestånd” och ursprungliga Fader Vår.
    Vi var nog många som fick tårarna att trilla av tacksamhet över allt detta !

    Anders Bergstedt

    Svara
    1. Anders Lundberg

      Hej igen Anders.

      Ursäkta min senfärdighet med att svara.

      Jag instämmer till fullo i din glädje över bröllopet och att monarkin fortsätter att i någon mån alltjämt förvalta den kristna tron. Att Fader vår med sin gammalkyrkliga klang bads visar på mycket, liksom ”samhällets fortbestånd”. Jag tillhör dem i den yngre generationen som är glad och tacksam för monarkin, och såklart drottningens tro.

      Jag tror vi insett att vi både håller med varandra på några punkter och på andra tycker olika. Jag tänkte faktiskt på dig under högmässogudstjänsten på andra söndagen efter trefaldighet; bingo var ordet angående gudstjänsttemats koppling till evangelietexten. Men vad tänkte du om den gammaltestamentliga texten? Lämnar du med varm hand över den texten till en predikant att predika om utifrån det ämnet? Jag tror att de allra flesta predikanter i vår kyrka knappt nämnde den GT-texten. Och vad händer med oss som gudstjänstbesökare och bibelläsare när detta sker år ut och år in? Även episteltexten haltar i kopplingen till ämnet om man ser till själva bibelsammanhanget. Den texten hade passat bättre i någon av de kallande söndagarna under fastan och inte under trefaldighetstiden. Det är min teologfundering naturligtvis, men i GT-texten har jag nog faktiskt ett skäl för min åsikt som du nog delvis kan hålla med i även om du inte är teolog (är du förresten polisen som kommenterat en del på Dagens Juridik?).

      Jag ska revidera mig angående söndagarnas teman. De kanske inte måste bort, men det fungerar inte att ge dem en sådan framskjuten ställning varje söndag (som de ofta får) att det går ut över Ordet. Gudstjänstens tre faser är beredelsen-ordet-måltiden. Inte beredelsen-temat-måltiden.

      Hoppas vi hörs i ett diskussionsforum i framtiden snart igen!

      Svara
  6. Anders Bergstedt

    I sommar har jag träffat några präster och andra som är intresserade av ämnet och köper både dina och mina synpunkter. Det är synd att ingen vill haka på dialogen. Det finns många visdomsord i Gamla Testamentet men jag har väldigt svårt för den livsföring ,det patriarkala samhället, krigen och de okristliga fördömanden som finns där. Det är ju vad som plagierats i Koranen och är orsaken till Islamismens fasansfulla framfart. Vissa texter är direkt olämpliga att läsa i Gudstjänsterna. I övrigt föreställer jag mig att predikanten inte slaviskt måste följa Evangelieboken. Även om man läser evangelietexten kan man ju i predikan glida över till något annat som är aktuellt.

    Jag blir oerhört glad över att du är intresserad av http://www.dagensjuridik.se. Det är mitt bästa debattforum och där får jag stort utrymme. I kommentarerna har jag också haft möjlighet att spegla anknytningen till Klara kyrka och min kristna bakgrund. Senast var jag med i en webbdebatt om Återfallsförbrytarna där jag redovisade fallet Timo Munnukka som jag tog tag i år 2005 då han var 38 år och suttit 52 gånger i fängelse. Han mördades bestialiskt år 2013. Gå in på DJ och sök på mitt namn så hittar du allt och kan se filmen. Om du googlar på bl.a. Anders Bergstedt polis hittar du artikeln om mitt polisliv som Budbäraren ursprungligen publicerade år 2011. Mitt sociala patos och min debattlusta är jag fullständigt oskyldig till. Mandor Bergstedt var min far och det är hans gener i mig som jag inte kan kämpa emot. Vi kristna måste ta plats i samhällsdebatten !

    Svara

Lämna ett svar till Anders Lundberg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *